Lillebror på sjukhuset medans J & C fotas av pappa
Mitt hjärta smärtas precis som för er andra mammor och pappor när något av barnen är sjuka. Känslan går inte att beskriva. Även om det är tredagarsfeber som nästan alla barn drabbas av och man vet att det går över på några dagar så är ändå oron och känslorna så starka där och då. Stunderna då barnet kämpar med att vilja leka på golvet men orkar knappt lyfta nacken, eller har svårt att somna...timmarna kan gå och gå och ännu har inte det lilla barnet kommit till ro. Svårt att inte kunne räcka till. Fast ändå vet man ju att man räcker till. Men just då vill man vara "Supermama".
Tog lille B till sjukhuset där prover efter ev inflammation gjordes men fann ingen. Och det kändes ju så så bra. Så det var tredagarsfebern med all säkerhet. Efter 3 hela dygn så har febern vänt och hans matlust är tillbaka. Så glad att det finns hjälp att få=)
Min man körde oss dit och påhittig som han är så passade han på att gå på upptäcktsfärd med småtjejerna medans jag och B var hos doktorn. De besökte ett nybyggt hotell i närheten av sjukhuset, (kanske mer min mans intresse av design än barnens), därefter gick de till Ica och köpte frukost/picknick och sedan fotades kidsen.
En av favoritbilderna blev denna;
Kan riktigt höra flickornas tankar..."hur får vi loss lite stenar?"